När vi har valt ämne att granska kommer vi att sätta ihop en redaktion som vi tror är särskilt lämpade att granska just det ämnet. På Aftonbladet finns några av Sveriges bästa och mest engagerade reportrar som har gjort stora avslöjanden – som lett till stora samhällsförändringar.

Kristina Edblom och Kerstin Weigl är de undersökande  reportrarna som står bakom en av de mest omfattande granskningarna på Aftonbladet de senaste åren: 181 dödade kvinnor.

Ett lysande exempel på enveten och viktig granskning som placerat ett tidigare okänt ämne i blixtbelysning och tvingat fram flera åtgärder och ny lagstiftning.

Kristina, när började kartläggningen av kvinnor som dödats av sina män?

-Vi började för snart tre år sedan, i januari 2009. Första granskningen pågick i tre månader.

Hur gjorde ni?

-Ingen visste hur många kvinnor som dödats i när relationer i Sverige. Vår första uppgift blev att ta reda på vilka de var. Vi vände oss till alla polismyndigheter och sökte i arkiv över anmälda brott från år 2000 och framåt. Sedan väntade ett enormt arbete att gå igenom alla tusentals träffar vi fick. Vi tog fram alla domar och utredningar och vartefter vi fick fram namnen kunde  vi kontakt med kvinnornas anhöriga.

Vad fick ni fram?

-Första granskningen kunde vi berätta att 153 kvinnor dödats av sina män i Sverige under 2000-talet. Vi berättade vilka de var, hur de levt och hur de dödats. Gensvaret var enormt – ingen hade tidigare visat hela bilden. Vi visade ett skrämmande dokument om något som oftast avfärdas som en familjetragedi och som pågår i svenska hem år efter år.

Året efter gjorde ni om granskningen – varför?

– Vi hade lovat läsarna och alla utsatta och anhöriga att fortsätta räkna. Den här gången kunde vi visa 168 kvinnor som dödats i nära relationer. I våras gjorde vi den tredje granskningen –  då var de 181. Ungefär 17 kvinnor dödas på det här sättet i Sverige varje år.

Och ni fortsätter granskningen?

-Vi är övertygade om att vi måste fortsätta att berätta om kvinnorna som dödas av sina män precis som på samma sätt som det är självklart att räkna trafikoffer och ha en nollvision.

Vad har granskningen betytt?

-Vi märkte redan andra året att granskningen hade skapat en mycket större medvetenhet. Första året berättade vi att det finns, det förekommer och vilka kvinnorna var. Nu fanns det sug att blicka framåt: vad ska vi göra åt det? Det ledde till ett stort genomslag i andra medier – alla var med på banan och fortsatte att rapportera om det här. Nu kan vi till exempel konstatera att den haverikommission efter att en kvinna dödats i en närstående relation som vi krävt blir verklighet.